astralia

För exakt 6 månader sedan stod jag i köket och dansade med mina barn.jag var glad och lycklig och solen lyste.
Sen kom Mattias hem från jobbet-och jag fattade inte varför.....när han sa att du hade gått bort fattade jag fortfarande inte varför han var hemma igen..
Det tog några minuter tills jag fattade vad han sa-även om jag hade varit hos dig kvällen innan och hållit din hand och pussat på din panna
-jag visste ju att det var sista gången jag såg dig-
Så förstod jag ändå inte att du var borta,och nu har det redan gått 6 månader.
Det känns som igår